Levnadsvillkor

Frankrike har 60,4 miljoner invånare, enligt en folkräkning från den 1 januari 2000.

Cirka 4 miljoner av Frankrikes invånare är av annan nationalitet. Av dem kommer cirka 1,5 miljoner från länder inom Europeiska unionen.

På tio år (1988-1998) har medellivslängden ökat med två år för män (74 år) och tre år för kvinnor (82 år).

Befolkningsstatistik

Demografi (2000):

Födda: 778 900. 1.89 barn per kvinna. Födelsefrekvens: 13 %°

Dödsfall : 538 300 Dödlighetsfrekvens : 9 %

Giftermål : 304 300

Skilsmässor : 120 000

Hushållsstruktur beroende på typ av familj :
31.3% Par med barn
30.5% Ensamstående
29.2% Par utan barn
7% Familjer med en förälder
2% Andra hushåll utan familj

Fördelning enligt åldersgrupp :
58.5% mellan 20-64 år
25.4% yngre än 20 år
16.1% 65 år och över
Genomsnittsåldern är 37 år

Religion
Den franska republiken är en konfessionslös stat där alla religioner finns representerade.

Utbildning
År 2000 uppgick utbildningskostnaderna till 99,7 miljarder euro, vilket utgör 7.2% av landets BNP och 37% av statsbudgeten. Utbildningskostnaderna motsvarar 1 570,22 euro per invånare eller 5 671,10 euro per elev eller student.

Förskola, grundskola och högstadium:
12 236 000 elever - 866 000 lärare - 70 668 skolor, högstadier och gymnasium.
Arbetsledning : 1 lärare på 14 elever.
Antal godkända i studentexamen (2000) : 79,5%

Eftergymnasial utbildning : 2 126 000 studenter - 80 351 lärare - 90 universitet - 3600 institutioner för högre utbildning.
Arbetsledning : 1 lärare på 19.8 studenter.

Läs mer på Utbildningsministeriets webbplats _ www.education.gouv.fr (på franska och engelska).

Levnadsstandard
Nettolön i genomsnitt per löntagare : 19 938 euro i årsinkomst
Bruttosparande i genomsnitt per hushåll : 1 829 euro, vilket motsvarar 15,6% av den tillgängliga inkomsten.

Konsumtion ( del i hushållsbudgeten) :
24.4% Bostad, belysning, värme
18.1% Mat, dryck, tobak
15.2% Transport och kommunikationer
11.6% Fritid och kultur
6.5% Utrustning och skötsel av bostad
5.3% Kläder
3.6% Hälsa
15.3% Övriga tillgångar och tjänster ( restaurangbesök, resor etc.)

Hushållens årliga skatteinkomst i genomsnitt :
Fria yrken : 70 126 euro, tjänstemän : 37 796 euro, - tekniker, arbetsledare : 21 672 euro, - jordbrukare : 21 114 euro, - övriga mellanhandsyrken : 20 990 euro, - kvalificerad arbetare : 15 547 euro ,- anställda : 14 897 euro, - diversearbetare : 13 230 euro.

Semester
Laglig betald ledighet : fem veckor per år. Antal semesteruttag i procent : 69%

Fackföreningsrörelsen
I Frankrike är ungefär två miljoner människor fackföreningsanslutna, vilket motsvarar 8% av de yrkesarbetande.

De främsta fackföreningarna är : CGT - Confédération générale du travail (med kommunistisk tendens), CFDT - Confédération démocratique du travail (politisk obunden), FO - Force ouvrière ( socialistisk tendens), CFTC - Confédération française des travailleurs chrétiens ( kristen anknytning), FSU - Fédération syndicale unitaire.

Det sociala skyddsnätet
Det franska socialförsäkringssystemet skapades 1945. Det grundas på fördelningsprincipen (det vill säga att socialbidragen finansieras genom yrkesaktivas löneavgifter).

Det sociala skyddsnätets kostnader, som utgör 29% av landets BNP, är finanserade till 67% av anställdas och arbetsgivares avgifter och till 16% av allmänna skatter eller av skatter för viss prestation, som till exempel värnskatten, som dras även på andra inkomster än löninkomsten. Det är i stort sett socialförsäkringssystemet enda finansering. Den statliga finanseringen utgör endast 1/5 av de totala resurserna.

Socialförsäkringsförmåner : pension (49.2%), hälsa (27.2%), familj (12.8%), och arbete ( arbetslöshetsersättning, yrkesutbildning och anpassning till samhället) (8.4%).

Det ökande antalet pensionärer i förhållande till yrkesarbetande och medicinska framsteg har lett till ett underskott i socialförsäkringssystemet. Detta underskott har delvis kunnat elimineras ( 609.8 miljoner euros 1999 mot 2.03 miljarder euros 1998) genom en skatt, CRDS ( bidrag till àterbetalning av socialförsäkringens skuld).

Hälsa
Hälsan betyder mycket för fransmännen : år 1999 förbrukades 132.7 miljarder euro på vård och medicin. Socialförsäkringen finanserar till 75% dessa kostnader men hushållens och försäkringsbolagens del blir allt större. Sjukförsäkringen lider av ett underskott trots omorganisation (0.91 miljarder euro).

Tillbaka till startsidan