Frankrikes institutioner

Frankrikes författning från den 4 oktober 1958 beskriver hur den Femte republikens olika institutioner fungerar. Denna grundlag har reviderats flera gånger. 1962 infördes allmänna direkta presidentval. Ett nytt kapitel om regeringsmedlemmars straffrättsliga ansvar tillkom 1993. En enda sammanträdesperiod och utvidgning av folkomröstningens tillämpningsområde infördes 1995 och övergångsregler om Nya Kaledoniens status tillkom 1998. 1999 infördes ändringar med anledning av den ekonomiska och monetära unionen och jämställdhet inom det politiska livet. Samma år infördes en ändring om erkännandet av den internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion. Presidentens mandatperiod sänktes till fem år 2000.

Författningsrådet
Författningsrådet består av nio medlemmar. Deras uppgift är bland annat att övervaka val och kontrollera att lagarna överensstämmer med grundlagen.

Läs mer på Författningsrådets webbplats
www.conseil-constitutionnel.fr (på franska och engelska)

Franska republikens president
Statschefen väljs för fem år genom allmänna direkta val (den femåriga mandatperioden infördes efter en folkomröstning den 24 september 2000).

President Jacques Chirac, den femte presidenten under den Femte republiken, blev president den 7 maj 1995 och omvaldes den 5 maj 2002.

Presidenten utser premiärministern och på dennes förslag utnämner han även ministrarna i regeringen (artikel 8 i Författningen).

Presidenten leder Ministerrådet, utfärdar lagar och är chef för armén. Presidenten kan upplösa nationalförsamlingen och får, i en krissituation, exceptionella maktbefogenheter (artikel 16).

Läs mer på presidentens webbplats
www.elysee.fr (på franska och engelska)

Premiärministern och regeringen
Regeringen styr och genomför nationens politik under premiärministerns ledning. Regeringen är ansvarig inför parlamentet (artikel 20). Premiärministern styr regeringens arbete och ansvarar för att lagar verkställs (artikel 21).

Den 6 maj 2002 utsågs Jean-Pierre Raffarin till premiärminister.

Parlamentet
Parlamentet består av två kammare :

Senaten väljs för nio år genom allmänna indirekta val och förnyas med en tredjedel vart tredje år. Det senaste valet hölls i september 2001.

Nationalförsamlingen väljs genom allmänna direkta val för en period av fem år. Det senaste valet hölls i juni 2002.

Kamrarna har till uppgift att kontrollera regeringen samt utforma och besluta om lagar. Om de två kamrarna är oense är det nationalförsamlingen som har sista ordet.

Senaten har 321 ledamöter. Mandatfördelning efter valet i september 2001:
• Union pour la Majorité Présidentielle-gruppen (UMP): 95
• Socialiste-gruppen : 83
• l’Union centriste-gruppen : 53
• Républicains et Indépendants-gruppen : 41
• Rassemblement démocratique et social européen-gruppen : 20
• Communiste, républicain et citoyen-gruppen : 23
• Ej partibunden : 6

Läs mer på senatens webbplats
www.senat.fr (på franska och engelska)

Nationalförsamlingen består av 577 ledamöter. Mandatfördelning efter valen den 9 och 16 juni 2002:

• Union pour la Majorité Présidentielle-gruppen (UMP): 356 (+ 9 närstående)
• Socialiste-gruppen (PS): 140 (+ 1 närstående)
• Union pour la Démocratie française-gruppen (UDF) : 27 (+ 2 närstående)
• Groupe député-e-s communistes et républicains-gruppen: 22
• Ej partibunden: 20

Läs mer på nationalförsamlingens webbplats
www.assemblee-nationale.fr (på franska och engelska)

Rättsväsendet _Rättsväsendets uppgift är att skydda en persons frihet(artikel 66 i Författningen). Det franska domstolsväsendet skiljer mellan allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. De allmänna domstolarna prövar tvistemål och brottmål. Förvaltningsdomstolarna handlägger förvaltningsrättsliga mål och ärenden.

I första instans avgörs tvistemål i Tribunal de grande instance medan småtvister avgörs i Tribunal d’instance. Vissa typer av affärstvister avgörs i första instans av Tribunal de commerce. Det finns också andra specialdomstolar, exempelvis arbetsdomstolar för arbetstvister, le Conseil des prud’hommes.

Brottmål handläggs i första instans i särskilda domstolar efter brottets svårhetsgrad. Bagatellbrott (contraventions) prövas i Tribunal de police. Allvarligare brott prövas av Tribunal correctionnel eller i vissa fall i Cour d’assises, där domen bestäms av en jury och vars avgörande inte kan överklagas.

Brottmål och tvistemål som rör barn och ungdomar handläggs under vissa omständigheter av Tribunal pour enfants.

Tvistemål och brottmål kan i allmänhet överklagas till en appellationsdomstol (Cour d’appel), vars avgörande kan föras vidare till högsta instans, Kassationsdomstolen, Cour de cassation.

Förvaltningsdomstolarna handlägger mål som rör tvister mellan en enskild person och det allmänna, exempelvis socialförsäkringsfrågor. Förvaltningsdomstolarnas högsta instans är Conseil d’état, som också är ett rådgivande organ till regeringen i lag- och författningsfrågor.

Nationalsång och valspråk
Marseljäsen komponerades i Strasbourg 1792 som en krigssång för Rhenarmén och förordnades till nationalsång den 14 juli 1795.

Den Franska republikens motto är frihet, jämlikhet och broderskap.

Franska flaggan
År 1789 lägger La Fayette till den vita färgen - som symboliserar kungamakten - på Nationalgardets blå och röda bandrosett. Trikoloren är den Franska republikens oficiella symbol.

Tillbaka till startsidan